Vad är sant på nätet? Stämmer informationen? Vad är källkritik? 

Varje dag matas våra barn och unga om information och skrämmande uppgifter om Coronaviruset på både sociala medier och i nyheterna. 

Panik, förvirring och ångest sprids bland både barn och vuxna runt om hela världen.
Inte lätt att veta vad som stämmer egentligen. 
Vad är sant och vad är inte sant? 
Internet svämmar över av nyheter, propaganda, skämt och lögner. Hur vet man vad som är sant eller falskt?

Här är några förslag på frågor att diskutera med era barn, speciellt nu med all information om Corona, så de vet hur de kan vara källkritiska på nätet:

Vad vill avsändaren uppnå?
Fundera på syftet med det du läst eller sett. Varför nås du av informationen just nu? Vad vill avsändaren uppnå? Är det opinionsbildning, underhållning eller någon som vill tjäna pengar? Eller finns politiska motiv?

Lita inte på någon.
En del gör det avsiktligt, men alla kan råka dela lögner och påhitt ibland. Även din bästa kompis. Så ta reda på var informationen ursprungligen kommer ifrån innan du delar vidare. Sök på nyheten och se i vilka andra sammanhang den förekommer och hur det pratas om den. 

Finns kontaktuppgifter?
Kolla om det går att nå avsändaren med telefonnummer, epost eller andra kontaktuppgifter på sajten. Finns inga sådana kan det vara läge att bli misstänksam. Sök på skribenten, fotografen eller upphovsmannen och undersök vad har denne gjort tidigare. Det är relativt lätt att skapa en sajt som ser proffsig ut. Men är innehållet på samma nivå? Och hur ser adressen till sajten ut? Falska webbadresser försöker ofta efterlikna välkända företags och organisationers domännamn för att lura dig, men kan innehålla extra tecken eller medvetna stavfel.

Bildgoogla
Är du säker på att bilden verkligen visar vad den påstås visa? Bilder kan lätt manipuleras eller användas i helt andra sammanhang än de ursprungligen är tagna för.